11:55:39
Äkta vänner är svårt att finna
Den här helgen har lärt mig mycket. Vilka som finns där när man verkligen behöver hjälp, stöd och idéer.
Vilka som är äkta, som står kvar och faktiskt står för vad dom säger.
Vi har länge haft funderingar på om vi kanske ska låta Findus flytta. Han har varit utekatt i hela sitt liv, och tanken var att han även skulle få vara det hos mig. Men då asiaterna i huset bredvid inte kan bete sig som normalt folk utan kastar ut pumpor, skriker, gormar, skjuter soft airgun mot svanarna på sjön osv så har jag inte vågat släppa ut honom av rädsla att dom ska skjuta honom. Findus har ändå inte visat något större intresse för att gå ut så vi har låtit honom hållas. Men sista 3-4 veckorna har han blivit väldigt rastlös, pratat mycket, krafsat på dörren och börjat sova mer. Vi tog då det jobbiga beslutet att börja kolla efter ett nytt hem åt honom. Något jag idag ångrar djupt.
En tjej hörde av sig, hon och hennes sambo bodde i ett hus mitt i skogen, långt från trafik och med fri tillgång för Findus att springa som han ville. Han skulle få vara själv och 100% center of attention- ett drömhem för Findus.
Sagt och gjort, dom kom hit i Lördags och tittade på honom och hur mycket det än sved i hjärtat så valde jag att släppa honom till dom i tron att han skulle få det bra.
Men vi kände snabbt att det var fel att sälja Findus, han är familj även om han är riktigt dryg att ha o göra med ibland, haha. Så vi skrev då till de som köpt Findus men då var den trevliga attityden borta, dom började kräva oss på pengar och ville vi ha honom fick vi vackert hämta honom själva.
Så dagen spenderades med attringa runt till alla vi kände, både vänner och familj, och av alla dom vi ringde var det bara tre personer som ställde upp för att hjälpa oss få hem våran pälskling.Vi står i evig skuld till Er tre!
Men kan inte hjälpa att känna en enorm besvikelse på dom som bara vände oss ryggen. Människor som vi trott att vi kunde lita på och som lovat att ställa upp i vått och torrt svek oss när vi behövde dom som mest. Jag har fått en helt annan syn på många här nere, människor som tappat allt mitt förtroende. Men vi också fått veta vilka som är äkta. Vilka som ställer upp och står kvar när stormen river som värst.
Så summan av kardemumman- Helgen har lärt oss mycket, vi har fått känna alla livets känslor, gråtit mängder av tårar och fått sån otrolig glädje när rätt personer fanns där och ställde upp. Men tacksammast av alla var nog Findus, som låg tätt intill hela natten utmattad av helgens bestyr.
Men som Robban sa: Om vi blir såhär oroliga över en katt- tänk då vilka bra föräldrar vi blir när den dagen kommer!
